Arkiv | februari, 2016

Våren kommer sakta

27 Feb

Soliga dagar och kalla nätter, ingen snö. Våren kommer sakta men än är det ju bara februari.

Eranthis hyemalis, Vintergäck

Vintergäck lyser som en sol på våren.

Crocus sp, årets första

Den första krokusen slog ut idag. Osäker på namnet men en C. chrysanthus troligen.

Cyclamen coum (2 av 3)

Dvärgcyclamen, Cyclamen coum, sakta men säkert kommer den fram ur snön. 2 namnsorter och några självsådda.

Cyclamen coum (3 av 3)

Ännu en dvärgcyclamen som håller på att bli överväxt 

Daphne laureola (1 av 2)

Daphne laureola, lagertibast, blommar redan.

Daphne laureola (2 av 2)

Daphne laureola, lagertibast är vintergrön. Klarar förvånansvärt mycket kyla men bäst är ju om den får ett skyddande snötäcke.

 

Eranthis hyemalis flore pleno

En fylld vintergäck som ger fröäkta avkomma vilket är ovanligt.

Eranthis hyemalis 'Grünling', Vintergäck

Eranthis hyemalis ‘Grünling’ är en riktig snygging. Få se om den frösår sig också och hur de blommorna blir.

Eranthis hyemalis, Vintergäck_

Vintergäck, troligen Thubergenii som är en extra fin selektion.

Galanthus nivalis flore pleno

Den fyllda snödroppn har kommit riktigt långt här under stora hasselbusken.

Iris (histrioides)

En våriris troligen nån form av snöiris, Iris histrioides. Tidig och tålig.

Iris histrioides 'Lady Beatrix Stanley' (1 av 2)

Iris histrioides ‘Lady Beatrix Stanley’. En av de bästa tidiga våririsarna.

Luzula 'Wintergold'

Luzula ‘Wintergold’. Ett gulbladigt fryle som gör sig bra i skuggiga lägen och är vintergrön.

Primula 'Schneekissen'

Primula ‘Schneekissen’. En mycket fin mattbildande hybrid. Säljs också som ‘Snövit’ Dessa primulor blir bäst om man delar dem ibland och det är bra att lägga på lite jord på rötterna som ligger väldigt ytligt på hösten.

Trillium nivale (2 av 2)

Trillium nivale, snötreblad, den tidigaste trilliumen. Den är ganska liten så det är bra att välja en plats döär den inte blir överväxt.

Annonser

Växlande vinterväder

18 Feb

Några mildvädersdagar och all snö försvann. Då började jag gräva lite i trädgården och förnya en del gamla partier. Men säg den glädje som varar. Det blev kallare igen och jorden frös till och blev inte längre samarbetsvillig.

01 Anläggning i trädgården (1 av 3) (640x481)

Nytt parti vid trappan på baksidan av huset. Tänkte prova med sand mellan kalkstensplattorna. Läget är NO.

02 Skottkärra (640x417)

Skottkärran blev stående med lite jord och plantor i. Bl. a. Isopyrum thalictroides, vitsippsruta.

03 Galanthus, snödroppar (4 av 8) (640x515)

Dessa snödroppar hade kommit långt men får nu vänta på plusgrader. De brukar klara det bra.

04 Galanthus, snödroppar (3 av 8) (640x481)

Har gott om snödroppar och de tycks växa även om det är någon minusgrad.

05 Galanthus woronowii, bredbladig snödroppe (2 av 2) (640x483)

Bredbladig snödroppe, Galanthus woronowii. Lika lättodlad som den vanliga. Bladen är inte bara breda, de är dessutom väldigt gröna och lyser upp så här på vårvintern.

06 Cyclamen coum, dvärgcyclamen (534x640)

Cyclamen coum, dvärgcyclamen. Bladen kommer sent på hösten och under dem väntar blomknopparna. Så fort det blir några milda dagar skjuter de i höjden. Lite vinter klarar de fint.

07 Helleborus niger, julros (614x640)

Julros, Helleborus niger, är tidigt ute men slokar betänkligt vid minusgrader.

07b Röd julros (640x479)

Helleborus orientalis, troligen en hybrid, Sår sig rikligt och blomfärgerna varierar från mörkrött till vitt. Somliga är tidiga medan andra kommer försti april – maj.

08 Arcteria nana (640x515)

Arcteria nana har jag köpt denna som men den skall nu heta Pieris nana, dvärgbuskrosling. Från Japan. Obs fröställningarna från förra året. 

09 Vintergäck (630x640)

Vintergäck, en riktig favorit med sina gula små solar 

10 Is former (640x521)

Iskristaller kan bilda många mönster. Här i en vattentunna.

10b Rhododendron (640x481)

Rhododendron finns många arter av. Denna med håriga blad och ljusgula blommor blir så fin när solen genomlyser bladen.

11 Hamamelis mollis, trollhassel (481x640)

Trollhassel borde alla ha. Denna kvist har jag tagit in. Ute har den inte slagit ut ännu. Busken eller ett litet träd växer ganska spretigt och släpper genom ljus så andra örter kan trivas under den och de vackra bladen får en fin höstfärg.

12 Cornus mas, körsbärskornell (444x640)

Körsbärskornell, Cornus mas, är en annan trevlig buske eller träd som är tacksam att driva fram inne.

13 Grantopp med kottar (481x640)

Höststormen fällde många träd. Här har en topp med kottar ställt sig riktigt fint.

14 Lopplummer (4 av 6) (588x640)

Lopplummer växer ofta på stenblock i gammelskog

15 Lopplummer (5 av 6) (481x640)

Toppen på en lopplummer med pollensamlingar på gång.

16 Bredbladigt kaveldun (640x459)

Bredbladigt kaveldun med rester av hanblommorna ovanför kolven med frö. När det blir varmare ‘exploderar’ den och fröna sprids med vinden.

En solig vinterdag.

4 Feb

Solen sken, det var kring nollstrecket, lätt markfrost så jag bestämde mig för att ta en långtur i den härliga naturen på Kroppefjäll. Bringsrovägen upp och sedan in i den trolska mossiga Hällaskogen.

Hällaskogen (8 av 26)

Gammal mosig skog på skiffer. Ganska gott om blåsippor här men de syns ju inte så mycket ännu.

Hällaskogen (18 av 26)

Här spelades en film in för några år sedan. Fanns rester av en lägereld strax intill.

Uddbräken, Hällaskogen (2 av 4)

Uddbräken. Hittade tre plantor lite längre upp.

Granvälta med kottar

Fallna träd här och var. Jordlagret är ofta tunt så rötterna ligger ytligt. Mycket kotar på granarna i år.

Svamp! på stam (asp!) (1 av 3)

Asp med mossa och filtlav. Stod i vatten så här upptäckte jag att den ena stöveln inte höll tätt.

Cardamine på blöt väg, Myra

En bräsma av något slag täckte en blöt skogsväg med sina bladrosetter.

Myra C4 (6 av 14)

Torpet Myra har sett bättre dagar. 

Myra C4 (10 av 14)

Grävlingen är nog den ende som håller tillgodo med denna standarden

Myra C4 (12 av 14)

Knuttimrat håller ännu ihop i ett hörn i alla fall.

Mossor på sko, Myra (1 av 4)

Denna sko har nog inte suttit på någon fot på många år.

Svamp på björkved, Hällaskogen (1 av 4)

Många svampar växer på vintern. Här på en murken björkstam.

Ticka på asp (3 av 4)

Ticka på asp

Svamp på tallstubbe (2 av 2)

Svampar i en spricka på en grov tallstubbe.

Tickor på björk (2 av 6)

Stor ticka på björk. Det fanns flera på björken som var död.

Tickor på björk (1 av 4)

Björkticka tror jag detta är. Ganska snygg med sin ljusbruna ovansida.

Trådis (2 av 5)

Trådis.

Såna här lustiga isformer kan man se ibland. Tror det kallas trådis och bildas när kylan träger ut vattnet och det fryser efterhand.

Kalkbrottet, Myra

Vid torpet Myra finns ett djupt chack där man brutit kalk som sedan forslades ner till Rostock med en linbana, kallad kalkbanan.

Kraftledningsgata, Kroppefjäll (2 av 17)

Den östra av två kraftledningar från Harsprånget i norr till södra Sverige.

Mossa röd (1 av 2)

Blommande mossa lyser rött i solen. Växer på sten och berg i soliga lägen.

Lavar på sten, sydläge (7 av 7)

Denna klippa vid ledningsgatan täcktes av en besynnerlig svart lav eller om det är nån sorts alg.

Lavar på sten, sydläge (3 av 7)

I det svarta växte en vit art…

Lavar på sten, sydläge (4 av 7)

..som i närbild hade ett spännande mönster.

Lav på sten, grön (2 av 3)

På en annan klippa växte denna ärggröna lav. Trodde först någon målat på stenen.

Stenblock, mossklädda

Upp mot högsta punkten i ledningsgatan ligger stora mossiga stenblock.

Kraftledningsgata, Kroppefjäll (15 av 17)

Bolhögen

Uppe på Bolhögen har man fin utsikt mot norr. Bilarna hördes och syntes tydligt på väg 166. Järnvägen till Norge går strax nedanför höjden men syns inte på bilden.

Lunglav på lönn (8 av 77)

Lunglav på lönn.

Det var egentligenlunglaven jag var ute efter. Har varit där tidigare men tog då en lite kortare och lättare väg.

Lunglav på lönn (17 av 77)

Att det är stenig terräng framgåt tydligt.

Lunglav på lönn (58 av 77)

Mossiga stenbumlingar lite överallt.

Lunglav på lönn (34 av 77)

Säkert ett 20-tal träd med lunglav på. nästan bara lönn vad jag kunde se.

Lunglav på lönn (1 av 77)

Här hänger laven löst i mossan.

Lunglav på lönn (6 av 77)

Närbild på lunglav

Lunglav på lönn (27 av 77)

Baksidan av ett nedfallet stycke.

P1240133

Att det var lönnar syntes tydligt om inte annat på löven.

Mossa på trädstam (2 av 2)

Mossor är väldigt vackert tycker jag men att veta namnet på dem alla känns svårt.

Filtlav

En vanlit förekommande filtlav. Det bruna är väl fortplantningsorganen.

P1240151

Kanske den längsta ticka jag sett. Kanske upp mot en meter. Kunde ju tagit ett mått med min arm. Stocken är grov.

Mossboll på gran (1 av 6)

Finns det vävarfåglar här ?

Har aldrig sett något liknande. En boöö av mossa hängde fritt från några angripna grangrenar. Det var lite svårt att hitta en bra bakgrund men den hängde bara ca 2 meter upp.

Mossboll på gran (5 av 6)

Till vänster ses mossbollen.

..men det fanns fullt med knutor på grangrenarna med mossa på. Skärpan blev visst inte helt perfekt.

Granskelett (1 av 2)

För länge sedan fallen gran.

Som ett skelett av ett urtidsdjur låg en gammal gran bland hasselsnåren.

Skylt naturvårdsavtal

Det började skymma nu så dags att dtyra kosan hemåt.

Karta och kompass hade varit bra. Visserligen inte svårt att hitta hem men kortaste vägen blev det visst inte såg jag när jag kollade på kartan hemma. Tyckte att vägen kändes lång.
Det blev dryga 5 timmar men inte känns det jobbigt när man har roligt.